Jojo, så har det varit påsk. Till skillnad ifrån förr i världen såg jag fram emot den här påsken med viss tillförsikt. Jag har annars alltid bävat för påsken som många bävar för julen. Numer har jag sällat mig till julskräcken. Men påsken var en riktig ångest högtid förr. Nu skulle vi utmana ödet på många sätt genom vårt extrema byggprojekt i sann Timell anda. Packa ihop styvbarn, sambo, svärfar i en bil och köra 50 mil i snöstorm. Hantera en lätt påverkad mamma. In i det vinterkylda sommarhuset. På med filtarna. Flytta runt elementen skickligt i balans med den klena elen. Propparna (6 watt!!) går lika tätt som snöflingorna faller utanför.
Nästa dag kommer undsättning iform av svägerska med familj. Byggarfamiljen är fulltalig och projektet sätts igång. Själv tar jag och svägerskan hand om målandet av fönster. Ett riktigt tråk och tålamodsprojekt. Men nödvändigt. Trevligt dock under sällskapet och familjebanden som knyts närmare under en skvalande lokalradios bakgrundsljud. 5 kalla nätter senare, ett mycket tight jobbschema, och ett och annat påskäggsätande så blev resultatet alldeles strålande. Stolta och trötta landar vi hemma igen. Oändligt tacksamma för den ovärderliga släkthjälpen. Planering av del 2 i projektet fortskrider. Får återkomma med bilder..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vad ni är fantastiska! Jag ser fram mot att få se bildbevisen på förändringarna. Och höra skrönorna:-) Kramar!
ha ha..ja bildbevis kommer så småningom...den som väntar på nåt gott..kram
Skicka en kommentar