I fredags var planen att dra iväg hyfsat tidigt på eftermiddagen till Värmland. Till den där bortglömda byn igen. Där Mickes mormor bor. Lesjöfors. Det gick sådär kan man säga.
Det mest irriterande är nog ändå vår bristande planering. Som att jag fortfarande tror att jag kan packa ihop en helgpackning med allt för Noel också, på en halvtimme. Skidgrejer ska hämtas från förrådet. Kattlådan ska tömmas. Kattuslingen ska ha mat så hon klarar sig över helgen. Det tar lite mer än 30 min kan man säga. Sen med en proppfull bil och en kinkig, fortfarande lätt förkyld liten pojke, skulle vi köra ned i garaget för att byta en lampa till ena lyset på bilen. Alla som har provat, vet att det kan vara ett smärre idiotprojekt att ge sig på själv. Det tog ungefär 40 min. I vår tankevärld hade vi planerat 5 min. Sen iväg till affären för lite snabbhandling. Micke passar på att gå köpa oss varsin korv. Tillbaka till bilen blir det några otrevliga överaskningar slag i slag. En vänlig gäst hittar min plånbok på marken. Tack och lov. När Micke kommer tillbaka ifrån korvkiosken har vi fått en p-bot! Sen startar inte bilen..Startkablarna ligger förstås allra längst ned i bagageluckan.
En vänlig bilgranne hjälper oss igång sen, så vi kommer iväg. Några timmar senare bara.
Men sen blev helgen i sin helhet desto bättre. Mys i det värmländska lilla rummet, där vi klämmer in oss allihop på madrasser på golvet. Jag trivs med det. Där i alla fall.
Och sen fick vi åka skidor. Allihop. Ja, 3 aktiva och en passiv åkare då.
Underbart att känna kalla snöflingor mot kinden i liften och se det snötäckta granarna sträcka på sig under oss.
Livskvalitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar