måndag 16 juni 2008

Vinkat av en vän

Ikväll har jag vinkat av en vän som ska lämna Stockholm. Varit uppe och tittat på lägenheten en sista gång och inspekterat de prydligt markerade flyttkartongerna. Hon ska styra kosan ett par mil norröver, och försöka få lite nystart i livet. Modigt tycker jag. När jag kramat om henne och insett att det var sista gången jag var uppe i den lägenheten så kom jag och tänka på några år tidigare när jag vinkade av en annan vän som också skulle lämna stan. Den gången kändes det som att göra slut nästan. Denna gången inte lika dramatiskt. Men vemodigt. Avslut om än aldrig så lite dramatiska är lite jobbiga tycker jag.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Usch så vemodigt, jag blir nästan tårögd av saknad! Kram min vän

Borgarbrackan sa...

Ja visst är det..Och det var det då också..Stor kram till dig med.