söndag 20 juli 2008
Family affair
Hur gör man när ens egen relation till sin mamma blivit så komplex, så ansvarsfylld att man känner att man inte har någon lust? Egentligen inte alls. Vid 36 års ålder borde jag veta att jag inte kan ändra på en 70 åring. Ändå är jag där och försöker. Jag vet att jag bara kan påverka min eget sätt att förhålla mig till det. Varför är det så svårt? Precis som jag ville lösa pappas och mammas eviga skilsmässobråk som 5åring, vill jag lösa familjerelationerna nu. Vill så gärna att allt ska vara bra. Harmoniskt. Trevligt. Lättsamt. Fjärran ifrån dagens verklighet tyvärr. Hur ska relationen med hennes blivande barnbarn bli? Jag vet bara det att lusten tryter. Rejält. Uppgivenheten ersätter. Min sorg över verklighetsbilden breder ut sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Puh, det är inte lätt det där med familjerelationerna. Det är säkert som du säger: att det enda man kan göra är att inse att man bara kan ändra sig själv och ingen annan. Allra minst en pensionär, som bestämt sig för hur hon/han vill att saker ska vara. Men det är så jäkla sorgligt ändå.
Det är förbaskat svårt när man har en önskan att hjälpa andra. Lika svårt att släppa, låta vuxet folk vara vuxna och ta ansvar över sina handlingar.. starkt stöd till dig!! /cat
Ja det är väldigt svårt. Speciellt när man själv blir drabbad av konsekvenserna. Men stort tack för stödet. Vänner är ibland den helande länken..KRAM
Skicka en kommentar