Tack och lov

att singellivet är över! Att vara 35 och singel är det ju många som är, men varje gång man får tillfälle att blicka in i de mörka grottorna där de härjar som i en egen värld så drar jag numer en stor djup lyckosuck. Träffade igår en kompis som jag fick äran att dela de senaste veckornas upplevelse med. Alltihop passerade som en film framför mina ögon, när vi förflyttade oss ifrån den ena jaktmarken till den andra. Vilket liv. Vi snackar minst tre samtida dater, som alla tre fick höra mer eller mindre vita lögner för att pusslet skulle gå ihop. Mobilen plingade tätare än musiken dunkande. Den ena tjejen mer lockande än den andra. En av tjejerna hade gift sig för en månad sen, men hade nu spenderat tre nätter i rad hos min kompis. Hon var 25. Vad händer därute egentligen? Hur orkar du var min fråga? Du är ju inte 25. Jag fokuserar på det som jag mår bra av. Just nu är det det här, svarade han med ett leende. När vi skildes åt för kvällen och jag styrde bilen tillbaka till Essingen, tände han en cig och tog upp mobilen. En av tjejerna skulle få ett nattligt besök.