Att göra det

I fredags var jag med jobbet och lyssnade på den smått världsberömda, Brian Tracy. Mannen som liksom många andra, har jobbat sig upp från botten upp till toppen genom livet. Idag när han är drygt 70 står han obehindrat och pratar, engagerat, entusiastiskt, helt utan manusstöd, inga bilder. Ingenting. I 2,5 timmar. Jag sitter som klistrad. På förmiddagen. När samma sak upprepas i Globen några timmar senare, tillsammans med 5000 andra, har jag tappat fokus lite. Brian också. Men det gör inget. Han säger så mycket klokheter under den här dagen, så att det räcker och blir över. Målet är att försöka ta till sig NÅGOT. Att kanske GÖRA något av det där som man redan vet är bra. Som att skriva ned sina mål. Att skriva ned var du gör på jobbet en hel vecka, och börja stryka. Att sätta sig ned min sin sambo och ett papper. Fundera på var vi vill vara om 5 år. Gammal skåpmat. Visst. Men det som skiljer den lilla gruppen människor mot den stora massan är de som faktiskt GÖR något.