konsten att inte ta ansvar

står högst upp på min att lära mig lista. Hur gör man? Jag har kommit till den nivån att jag tar ansvar för allt. Och då snackar jag inte om det jag får betalt för att ta ansvar för. Utan mer allt det jag inte får betalt för. Eller snarare som jag betalar dyrt själv för. Att folk i min omgivning ska gilla varandra. Familjen, oj oj oj säger jag bara. Mamma. Ett kapitel för sig. Julen. Att katten ska må bra hemma. Att katten inte ska väcka hela familjen på natten. Att styvsonen ska utvecklas rätt i skolan. Just nu där jag sitter på ett café och bredvid mig utspelar sig ett mycket stelt konstigt samtal mellan ett par som gör att jag får kalla kårar utmed ryggraden och vill bryta in och hjälpa till. Jag vet. Jag ska söka hjälp...