tisdag 29 april 2008

Man blir nästan lite kär


i honom. Jag och kanske 500 andra kvinnor tänkte nog samma sak. När skjortan åkt av, och han stod där i tight t-shirt och bara var alldeles lysande. Bländande. Trollbindande. Dessutom med överarmar som skulle väcka avund i vilken 25årig kille som helst, med anande magrutor där innanför och tydlig ryggtavla, kommer jag på mig själv med att med ögonen dra upp tröjan bara lite.. Titta lite bara...
Har jag varit på strippklubb? Nej, ack nej. På seriöst, energikickande frukostseminarium med Kjell. Enhage. För att inte fastna i tantsnusket, så kan jag bara säga att det var en häftig upplevelse att sitta där och vara medveten att jag är en av de 900 personer han lyckas hålla i sin hand under 2 timmar. Vi lyssnar andmäktigt på hans lek med rösten. När han skrattar med både själ, ögon och röst, skrattar vi med så att vi hickar. När han sänker rösten och nästan viskar fram allvarsamma, mäktiga ord sitter vi som tysta, förväntansfulla barn på julafton och blir tårögda när historien når sitt slut. Väldigt få personer lyckas med det tror jag. Starkt, imponerande och med så många sanningar att vi vacklar ut därifrån och undrar hur vi ska försöka förändra våra egna beteenden. Kasta om våra valda sanningar. Inte säga till oss själva att: Jag är en kvällsmänniska. Inte ställa frågan till våra barn: Har du gjort nåt skoj i skolan idag? Utan: Vad var det roligaste du gjorde i skolan idag?
Med risk för att vi får till svar: Har du varit på kurs eller?
Jajamensan!

2 kommentarer:

Anna ser dej sa...

Så han är så bra, denne man som jag bara hört nämnas med vördnad av mogna män? Det låter som du hade en härlig upplevelse. Och så underbart det är att få de där påminnelserna om det man vet, men har glömt eller kanske aldrig riktigt tänkt på. Inspiration!

Borgarbrackan sa...

Ja tro mig, han är så bra och lite till. Det var faktiskt en stor portion av det där man inte har tänkt på..men vet ändå.Egentligen.