Kobbar skär och miljonärsvillor

I onsdags när det var en mellandag med en antydan till solglimtar igen i regnrusket, tog sig mannen lite ledigt och vi gav oss äntligen ut för vår premiärrunda med båten. Våran skilsmässobåt som vi ömsint vårdar varannan vecka. Ett optimalt upplägg faktiskt. Vi var bägge två lite lagom nybörjaraktiga igen efter två års sjöträda.
Men ut kom vi i alla fall. Turen bar bla till Svartsö där vi tog oss en kaffe och pratade med café innehavaren, för att sedan ta vägen förbi Vaxholm på hemvägen tillbaka till Saltis där båten bor till vardags. Man ser det mesta ute i skärgården. Alltifrån ungdomar som skamlöst dricker vin i båten och skiter fullständigt i hastighetsbegränsningar, till en enskild liten kobbe med en enda synlig sak på. En kamin! Dessutom kan man onekligen undra, var kommer alla dessa miljonärer ifrån? Stockholm gömmer en hiskelig massa tokrika människor, med ofattbara villor längs med de höga klippkusterna i skärgården. Hur gick det till? Arv sen tidernas begynnelse? Lyckade aktieplaceringar när den nya ekonomineran härjade som bäst? Vi funderar medans vi puttrar vidare fram i vår blygsamma lilla farkost.
En dag på sjön gör en sådär behagligt trött. Genomblåst i håret. Saltstänk på kinderna. Trött i huvudet efter den oerhörda nybörjarkoncentration som krävs när jag ska styra båten. Väl hemma kröp jag därför ned i badet. I mitt minispa. Nyinköpt yogarökelse, och doftljus samt meditativ musik som sällskap. Obeskrivlig njutning.
Mannen tittade in huvudet efter ett tag och konstaterade:
Oj, här luktar det mycket känslor! .....