För andra gången i mitt liv har jag gjort plommonmarmelad! Och precis som förra gången var det någon form av terapi. Då var jag ensam i Kalmar, med kärleksbekymmer och annat elände. Nu är det mer en form av positiv terapi inför mitt nya liv tror jag. Men något har jag lärt mig sedan sist. Då tog jag tacksamt emot en hel ICA kasse med plommon av en kollega och tänkte att det går väl rätt enkelt att sno ihop lite sylt. Visst. Många timmar senare och nyinhandlade burkar var jag helt slut. Så denna gång tog jag i med ungefär en tiondel av insatsen. Resultatet avnjöts idag på morgonen. Denna ruskiga söndagsmorgon. Det luktar skolstart i luften. Höstvindar utanför fönstret. Förmodligen sista söndagsfrukosten som sambon och jag har ensamma. På mycket länge i alla fall. Det blev nybakta scones, med nystelnad plommonmarmelad ovanpå osten. Mummmm.
3 kommentarer:
Ja nu börjas det...luktar köttfärspaj lång väg...;-). Pusstill blivande mamma Agnes
I know Bejby..jag tänkte själv på köttfärspajen..;) p och k
Låter väldigt härligt, från ax till limpa. Har plockat plommon på landet nu, lagt dem i en påse av bästa sort och varsamt eskorterat dessa till hufvudstaden för att bära omkring dessa en halv dag. Plommonen kom glatt hem, och i varje plommon bodde det en mask.
Nästa gång köper jag plommon!!!
Men din plumjam lät ju som en herrgårdsfrukost!!
Skicka en kommentar