Härom dagen var jag uppe på SöS igen. På amningscentrum för att lämna tillbaka den bröstpump jag hyrde där för 1,5 månad sen. Redan i korridorerna, som är långa dit upp, så kände jag direkt att något var annorlunda sen jag var där sist. Jag har stått där i hissen så många gånger, med smärta i brösten och oro i magen. Jag var som så många andra där, mitt i den där sköra, ömtåliga, omtumlande första tiden som mamma. Nu har jag liksom klivit ur på andra sidan. Det var så tydligt. Det är klart att det på många sätt är skönt. Men ändå fanns det ett uns av saknad. På vägen ut slänger jag en blick upp mot de fönster som jag gissar tillhör de förlossningsrum vi var i. Då för 4,5 månad sen. Tänker ofta på det där att det varje dag kommer in nya oroliga, förväntansfulla blivande föräldrar, och samtidigt är det en bunte nykläckta som slussas ut genom andra dörren. Ut i den där sköra nya världen. Tänk om jag visste då det jag vet idag? Tänk om de hade ägnat tid åt de saker som i själva verket blev orosmoment och tårar istället för den där plastdockan som i detalj skulle beskrivas passage för passage i ett plastigt bäcken. Var är mödravårdens utvärderingsblankett är min fråga??
Bara det där gör att jag kan längta efter att träda in i den där världen igen. Med den kunskap man har med sig efter första gången. Något bättre rustad helt enkelt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
men jag undrar om man som förstagångsförälder är mottaglig för det där, det som kommer efter förlossningen. För mig var förlossningen målet på ngt vis och när min bm började prata om amning och blues så kände jag bara "nej, stopp, jag vill prata graviditet".
Men när första barnet sen väl var fött var det ju precis amning och blues som jag hade behövt höra om.
Och nu, med andra barnet, är allt så mycket coolare och lugnare och skönare för nu har jag erfarenheten. Och den har ju du också, nu.
Kram!
Jag vet inte det är säkert olika, men för min del så tror jag absolut att jag hade varit mottaglig om det hade varit en bra bm som förklarat utifrån erfarenheter hur den där första tiden kan se ut. Det är ju lite det som är deras jobb kan jag tycka att göra oss uppmärksamma på vad som kan vara viktigt att veta och inte. Jag tycker helt enkelt att fokuset var lite fel, och jag tycker det är konstigt att de inte följer upp och kollar vad man tycker i efterhand så att de kan förbättra. men men som sagt erfarenheten har man ju med sig nu hur som helst. KRAMAR!
Skicka en kommentar